Ledarskap och 'framing'

’Framing’ (ungefär inramning) är ett begrepp som har sitt ursprung hos antropologen och kommunikationsteoretikern Gregory Bateson (1972) och som kort därefter snappades upp av sociologen Erving Goffman (1974). Enkelt uttryckt kan man säga att ’framing’ är ett sätt att kommunicera som sätter villkoren eller definierar det som bildligt sett är i ramen. Ungefär som en målning som betraktas som konst om den inramas och dessutom sätts upp på en vägg. Om en målning är ihoprullad och lagd i en låda får den en annan status och mening än om den ramas in och sätts upp på väggen. Detta har extra stor betydelse om det som målningen föreställer är mångtydigt eller otydbart. Utan ramen skulle det kunna tolkas som skräp. Med ramen blir det (abstrakt) konst.

Det finns en rad mångtydiga situationer som kan definieras genom ’framing’. Tänk dig att du ser en grupp människor sitta på gräset i en park. Skälet till att de sitter kan vara för att de tycker att det är trevligt att stanna till i parken, eller för att de alla har promenerat en lång sträcka och nu behöver vila, eller för att de sittstrejkar. Om du vet vilket skälet är ramar det in vad handlingen (att sitta i en park) står för.

Tänk dig istället att din närmaste chef tar med dig till en stängd dörr och säger åt dig att stå där tills hen kommer och hämtar dig. Du skulle antagligen fråga varför du ska stå där och du kan få ett flertal alternativa svar: (1) ”Jag vill att du vaktar det här rummet så att ingen tar sig in.”; (2) ”Det här är ett test och vi behöver veta om vi kan lita på dig.”; (3) ”Vår säkerhetschef kommer att stanna till här om en stund, vet inte exakt när, och då vill jag att du skickar honom till mitt rum. Hans telefon verkar inte fungera”; (4) ”Det behöver du inte veta.” Att stå utanför en stängd dörr är mångtydigt och det kan upplevas meningslöst. Några av de svar du alternativt kan få gör att din handling upplevs som mer meningsfull medan andra svar upplevs som mindre meningsfulla. ’Framing’ handlar om att skapa en kontext, ett sammanhang, där ord och handlingar blir optimalt meningsfulla (Burtis & Turman, 2010).

Som ledare kan man använda ’framing’ för att förstärka sin kommunikation med medarbetarna men det kan också används för att manipulera följarna. När USAs president hävdar att Irak måste invaderas för att USAs frihet står på spel är det ett sätt att rama in de handlingar som är planerade. Hur ska man annars rättfärdiga att en stat invaderar en annan stat utan att de ligger i krig med varandra? Irak som stat utgjorde inget direkt hot mot USAs befolkning. Däremot sades Irak gömma eller skydda terrorister som potentiellt kunde skada USA. Att allt sannolikt handlade om olja nämns inte för folket får då får handlingarna en helt annan innebörd.

Gail Fairhurst (2011), som är en av vår tids främsta ledarskapsforskare när det gäller ledarskapskommunikation, menar att organisationskulturen sätter upp vissa gränser för vad vi kan göra. Vi förstår vår omvärld (inklusive organisationskulturen) utifrån en rad mentala mallar. Dessa vägleder våra handlingar. Utifrån organisationskulturen och de mentala mallarna kan ledaren kommunicera med sina medarbetare. De som bäst förstår sin omvärld och bäst inser hur språket kan användas som redskap skapar kontexten istället för att tolka den. De skapar kontexten så att andra leds i sin tolkning.